Slottsparken

I slutet av 1800-talet var Malmö ännu en liten stad. Den arbetande befolkningen var trångbodd med usla sanitära förhållanden. Rödsoten hade härjat. Med Kungsparken hade den borgerliga klassen — de välsituerade — fått sin prydnadspark. Men hur skulle man lösa rekreationsproblemen för småfolk och arbetare? Gång på gång föreslog stadsfullmäktige att man skulle anlägga en folkpark eller skogspark för ett mera otvunget friluftsliv.
 
Då Industriutställningen 1896 var över, hade man för avsikt att anlägga en park på området. Efter markbyten med Kronan, fick staden tillgång till militärens gamla övningsområde på norra delen av Hästhagen. (Kronan fick mark på södra delen, där man byggde Husarkasernen). Stadsträdgårdsmästare Wolff utformade planer på en ny park. Dessa ansågs emellertid föråldrade och amatörmässiga. Man bad den danske landskabsgartnern Edvard Glaesel uttala sig om dem. Han inlämnade ett mycket utförligt svar med egna förslag till förbättringar och fick därefter överta arbetet.
 
Det blev en mångsidig park med ytor för olika åldrars aktiviteter. Där kan man lära namnen på massor av fåglar från små skyltar, utöva allehanda sporter eller bara umgås. Vägsystemet är väl genomtänkt. En körväg leder i en mjuk kurvlinje genom grönskan. Från den utgår promenadgångar. Breda för större sällskap, smalare för mer intima promenader. Här och var finns välberäknade utsikter över parkens vattenytor. Terrängen omformades genomgripande och medvetet. Anläggningen var, när den invigdes år 1900, en av de mest allsidiga och genomtänkta stadsparkerna i landet.
 
Vatten spelar en stor roll i en park. Slottsparken byggdes upp kring vattenytor och konstgjorda bäckar. Vatten är alltså ett ledmotiv i Slottsparken Här finns en stor och en mindre damm, ett kärr med anlagd källa, som utformats som en japansk trädgård. Vid den stora dammens nordsida finns öppna gräsytor, på sommaren mycket utnyttjade för små utflykter och solbad. I talldungen bakom gräsplanen står Thomas Qvarsebos "Pojke med gäss".
 
Strax bredvid går Slottsmöllebron över till Mölleplatsen. Här, på resterna av bastion Stenbocken, står Slottsmöllan, en holländare som 1851 ersatte en äldre nerbrunnen stubbamölla. Mölleplatsen ägdes av Kronan till 1895, då Malmö stad övertog hela området. Möllan var i drift till 1942. Stadsfullmäktige beslöt 1946 att överlämna Slottsmöllan till Malmö Museum. 

Den centrala platsen i Slottsparken är Linnéplatsen. Denna monumentala festplats avslutas vid stora dammen med Carl Milles "Människan och Pegasus". Skulpturen är en replik av ett original som står i Des Moines, Iowa.
 
Miljön kring lilla dammen var hårt sliten när den renoverades 1991-92. Upprustningen inspirerades av de klippträdgårdar, som ofta var delar av de tidiga stadsparkerna. Sten växter och vatten blev därför grundtanken när man renoverade dammen.
 
Hjärtat i Slottsparken är Lördagsplanen. Den utnyttjas flitigt för samvaro, konserter och massor av andra arrangemang. Intill i kanalkröken mittför Kungsparkens utsiktsbalustrad, ligger en kvinna behagligt utsträckt, obekymrad om det rika folklivet runt omkring. Det är Gerhard Hennings "Liggende pige".
 
Mittför lilla dammen ligger den slottsliknande byggnad, som var stadens första egentliga museum. (Alldeles för stort tyckte somliga, när samlingarna flyttades dit från Latinskolans vind. När man flyttade till Malmöhus, var byggnaden sprängfylld). Även biblioteket fyllde lokalerna och tillbyggnaden "Ljusets kalender" är en pärla!

Text Malmö stad