Rådhuset

Byggår: 1546; 1863
Arkitekt: Peder Ipsen Murmästare; Helgo Zettervall
Byggherre: Stadens magistrat

I samband med att Stortorget lades ut på 1530-talet började man uppföra ett nytt rådhus vid torgets nordöstra hörn. Stadens magistrat hade under medeltiden haft sina lokaler i ett hus vid Östergatan. Stortorget och rådhuset kan tillsammans ses som arkitektoniska uttryck för den djärva politiska ambitionen hos borgarna i Malmö under renässansen. Byggmästare var Peder Ipsen Murmästare, som senare medverkade vid bygget av citadellet i Landskrona. 

År 1546 stod byggnaden, som var uppförd i tegel med burspråk och gotiska trappstegsgavlar, färdig att tas i bruk. Huset hyste bland annat den grandiosa "Knutssalen". De bäst bevarade partierna av rådhusets äldsta delar utgörs av källarvalven som idag rymmer en restaurang. Rådhuset har sedan 1500-talet varit föremål för ett flertal ombyggnader, men dess omfång mot Stortorget är i stort sett detsamma som under renässansen.

Under 1700- och 1800-talen utvidgades byggnaden mot öster, varvid också fasaden mot Stortorget förändrades. På 1860-talet, då nya kommunalförordningar infördes i Sverige och industrialismen tog fart på allvar i Malmö, omgestaltades rådhuset drastiskt efter planer av Helgo Zettervall. Fasaden omformades till holländsk renässansstil och även om huset aldrig haft en sådan fasad, menade Zettervall att så borde den ha sett ut ursprungligen. 

Rådhuset fick även en rikt utsmyckad interiör som till stora delar är bevarad. Stadens magistrat hade under lång tid även lokalt domstolsansvar. Dagens tingsrätt ligger bakom rådhuset vid Kalendegatan i en byggnad ritad av Sture Kelfve 1958. Kelfve inkorporerade valv från ett medeltida hus i källaren till det i övrigt helt moderna komplexet. /BMS

Text Malmö stad