Sommen runt...

Gustav Vasas svåger, Arvid Gustafsson Stenbock, lät uppföra en sätesgård intill Svartån i södra Östergötland. Den fick namnet Bocksholm, "bock" efter honom själv och "holm" som var lite modernt.

År 1754 var Gabriel Adolf Ribbing ägare till Boxholm, och han fick privilegier att sätta upp två manufakturhammare vid Svartån. De kom att kallas Gabriel respektive Beate hammare, namngivna efter honom själv och hustrun. Det var starten för Boxholms bruk!

Än glöder järnet i Boxholm då två av Ovakos varmvalsverk är belägna på orten men bruksepoken gick i graven i början av 1980-talet. Sveriges sista martinugn (där järnskrot smälts) stängde 1981 och i samma veva styckade man upp det anrika bruket bestående av varmvalsverk, kallvalsverk, lantbruk, osttillverkning, sågverk och skogar. Boxholm klarade dock omstruktureringen bra då brukets olika delar köptes upp av andra företag och nya företag bildades, men bruksepoken i Boxholm tog slut 1981.

Boxholms Bruksmuseum, är beläget i den gamla kvarnbyggnaden från 1777, och det ger en levande bild av ortens utveckling från mitten av 1700-talet fram till våra dagar. På museet finns till exempel utställningar med gamla bruksföremål samt ett par hemmiljöer från 1900-talets början.

På den nedre våningen finns också en fungerande maskin från slutet av 1800-talet för framställning av s.k. klippspik. Utomhus finns en ångdriven smideshammare och ett valsverk där stångjärn tillverkats samt ett lok från Sveriges första elektrifierade järnväg som gick mellan bruket och Boxholms station.

Kuriosa:

Boxholm har en särställning när det gäller elektricitetens införande i Sverige. Landets allra första järnbana med elektrisk drift kom i bruk 1890 vid Boxholms järnbruk. Längden var 750 meter och spårvidden blott 89 cm. Strömmen levererades av en generator om 220 volt och 90 ampere. Trots sin litenhet var banan absolut inte betydelselös, den kom att visa vägen för den framtida järnvägselektrifieringen i Sverige. Den var dessutom ekonomisk i drift och maskineriet var hållbart. Anläggningen projekterades och utfördes av Asea, men loket var av amerikanskt fabrikat.

År 1894 togs världens första elektriska valsverk i bruk i Boxholm.

År 1977 togs väldens första digitalt styrda valsverk i drift i Boxholm. Det var Finvalsverket, ett valsverk som ingår i Ovakokoncernen idag och som fortfarande är i full produktion.

Det påstås också att Sveriges första glödlampa fanns i Boxholm. Kung Oskar II tyckte om att sitta och läsa, så också han fick en glödlampa fast 8 år senare. Tro´t den som vill!

Landets första gräddost tillverkades i Boxholm. Det skedde den 24 september 1952. Orsaken var mest en slump, mejeriet hade ett överskott på grädde. Än idag tillverkas originalet på Boxholm Mejeri, alltså Boxholms gräddost. Tillsammans med flera andra sorters ost förstås.

Pers mekaniska kabinett

Pers mekaniska kabinett, är ett rum fyllt med träföremål som rör sig och spelar upp små scener då Du vevar på dem. Kugghjul, hävstänger, vippbrädor m.m.

Vi garanterar stora skratt och stillsamma leenden. Kom och se den mekaniska geten, den handvevade hemmabion, det kombinerade grod&bokskåpet, Frank Sinatra med hatten m.m.

Samtliga föremål är påhittade och tillverkade av Per Helldorff med inspiration från Cristoffer Polhem och gubben Pettson. 

Entré 30:-

I butiken kan du hitta exklusiva presenter eller trevliga semesterminnen. På hyllorna finns Pers trähantverk, som äpplen och semlor med lönnfack, smyckesskåp, Annas bilder, konstkort och brickor. Handrejade muggar av Jeanette Bennich , Inger Södergrens blomkrukor, linnekoftor, mohairstrumpor, eleganta broscher med glas och plastpärlor, lanthandelhistorik, nyskrivna romaner och specerier m.m.

Vi serverar sommartid bullar man gärna minns, sobra svalsjökringlor, Sänkdalens glass, svart kaffe, te och läskande dryck.

Mer information finns på vår hemsida www.helldorff.se där kan du se vårt program för sommaren med guidningar, kurser, konserter och andra evenemang.

Det är inte bara husen i sig som gör Smedstorp i Norra Vi i Ydre kommun unikt. Smedstorp, en fyrkantsbyggd ålderdomlig gård med ett omgivande välbevarat kulturlandskap. Här finns ängar och hagar med många odlingsrösen, hamlade träd och trägärdesgårdar.

Gården består av ett komplex av byggnader uppdelat på två "gårdar". Fine gårn - mangården - består av två sammanbyggda enkelstugor i två våningar. I det ena bor familjen Carlsson som brukat gården sedan åtta generationer och i det andra är en museidel inrymd. Fine gårn avdelas från fägårn med ett trästaket. 

Av de ursprungliga 26 olika byggnaderna återstår idag ett 20-tal: svin-, höns- och fårhus, ladugård/fähus, jordkällare, loge, stall och visthusbodar. Varje funktion hade ett eget hus.

Smedstorps ängar har en ovanligt rik flora. Du finner bl a backklöver, svinrot, femfingerört, sandarv, backsippa, vingviol och jungfrukammare.

Att markanvändningen inte har ändrats särskilt mycket sedan början av 1700-talet kan man utläsa av den äldsta kartan som är från 1707. Smedstorp ingår i Natura 2000 och är ett av landets första kulturreservat.

SMEDSTORPS DUBBELGÅRD

För några hundra år sedan var Smedstorp en gård som alla andra. I dag utgör de timrade och omålade byggnaderna ett ovanligt inslag i det omgivande landskapet.

Här kan du uppleva en kulturhistorisk miljö. Ströva runt och betrakta husen. Kika in där det är öppet. På sommaren finns möjlighet att delta i visningar och aktiviteter. När du besöker gården, så tänk på att visa hänsyn till de som bor i ena stugan.

TORPEN KRING GÅRDEN

Följer man grusvägen norrut ligger torpet Hagalund som är öppet för besökare. Ytterligare två torp och en kvarn har funnits på gården men dessa är borta. Följer man grusvägen i andra riktningen passerar man två gravfält och då får man också en utblick över det vackra odlingslandskapet med hamlade träd och betade hagmarker.

OM GÅRDEN OCH BYGGNADERNA

Smedstorps dubbelgård har dubbel uppsättning av nästan alla byggnader eftersom det är två gårdar på samma gårdsplan. Den slutna gårdsplanen är uppdelad i en mangård och en fägård. I mangården ligger bostadshus och visthusbodar. I fägården finns fähus, logar och vagnshus. Mangård och fägård hålls åtskilda av ett spjälstaket.

Tidigare gick vägen över ladugårdsbacken mellan husen. Då var här liv och rörelse, korna skulle ut på bete och in och mjölkas. Hästen spändes för vagnen och veden höggs och staplades på ladugårdsbacken. Skörden kördes in i logarna för förvaring och lövtäkten skulle in i lövladan.

På Smedstorp finns flera ålderdomliga byggnader av  de slag som var vanliga på 1700-talet. Stolpboden från 1741 är en visthusbod som står på stolpar för att den ska stå torrt och luftigt och för att skadedjur inte ska komma åt mat och husgeråd som förvarades i boden. Gårdens äldsta byggnad är en förrådsbod vars bottenvåning är daterad till 1697.

Tvillingstugor och dubbelgårdar har varit vanliga i södra Östergötland och i norra delarna av Småland. Oftast var det två bröder som brukade var sin gård i så kallad sämjedelning. Ibland övergick gården till att brukas av en familj. Smedstorp blev uppmärksammat genom Nordiska museets byundersökningar på 1920-talet.

Gården genomgick laga skifte först 1942 som en av de sista i Östergötland. Smedstorp ägdes av ett brödrapar där den ena brodern fick flytta ut och byggde den vitputsade villan som ligger sydväst om de äldre byggnaderna.

År 1953 köpte Östergötlands museum alla de ålderdomliga byggnaderna och tomten. På så sätt räddades byggnaderna från att flyttas eller helt förfalla. Ättlingar till de båda bröderna äger och brukar fortfarande jordbruksmarken. Smedstorp är byggnadsminne och kulturreservat.

Text Ydre kommun.

Från den välordnade rastplatsen är vyn över Norra Vi-fjärden betagande.

Vid Kungabordet kan du avnjuta innehållet i medhavda kaffekorgen på samma plats som Gustav VI Adolf intog frukost under sin Eriksgata 1953, eller bara koppla av och njuta av den sköna utsikten över Norra Vi-fjärden och odlingslandskapet kring Stora Röja.

Platsen är inbjudande med bänkar och bord. Parkerar gör man ett femtiotal meter före utsikten.

Vill man fördjupa sig i floran finns goda möjligheter till detta i rastplatsens närhet. Tag gärna med en kikare för här har du chans att få se fiskgjuse, sjöfåglar som sträcker förbi och andra fåglar som är karaktäristiska för området. Med lite tur kan du få syn på en havsörn som seglar över Sommen.

Text Ydre kommun

En mycket vacker rastplats där man kan njuta av utsikten över Sommen och närliggande öar