Gudahagen

Utanför Näsum norr om Ivösjön ligger Gudahagen, ett område som troligen bestått av 250 resta stenar och rösen. Gudahagens ursprung och funktion har inte kunnat fastställas, men man har påträffat gravar från både järnålder och kristen tid. I folktradition utpekas Gudahagen som offerplats eller hednatempel. 

Gudahagen Tempelplatsen, Gullstringsbacken Gamle kyrkogård med backar, är de namn som nämnes i äldre beskrivningar och kartor över den höjdrygg som är belägen 800 meter SV om Näsums Kyrka. Allmänt bekant är platsen idag under namnet Gudahagen. 

I april 1938 kom en arkeologiedoktor Folke Hansén till platsen, och gjorde en mera omfattande undersökning ( dock ej grävning ) dateringen som här gjordes bestämdes till järnålder. Man fann då första gången spår efter gravar och offerstenar inom området, och därefter föddes namnet ” Gudahagen ”, därför att tydliga jämförelser kunde göras med ”gudahagar” som finnes på Island. 1920 fanns en man vid namn Nils Tollerup verksam, samt en tid bosatt i Näsum. Han lät på egen bekostnad år 1943 resa en minnestavla med följande inskription. 

"Vandrare stanna. se dig om, här stod forntida helgedom Heden tid en helig ort, som minner om vad då var stort. Den hårda sten ej tidens tand förmått förstöra" 

"Människohand ej lämnat mycket orört kvar,av det som forntid uppbyggt har. Här kämpats mången själslig strid med bön för ära, kamp och frid Med vördnad dessa stenar spar, de vittnar om hur fordom var." 

Den första större provgrävningen som syftade till att försöka klarlägga vilken typ av fornlämning det rörde sig om, samt att datera densamma, ägde rum sommaren 1967. Svaret på den frågan, om någon kristen anknytning till platsen funnits, ingick också i arkeologernas program. Initiativtagare var den numera bortgångne professor Holger Arbman, Lund. Grävningsresultatet finnes redovisat i en artikel i Skånes Hembygdsförbunds årsbok 1968 av Claes Wahlö som var med som arkeolog assisterande professor Arbman. Parkering finns.

Text Bromölla kommun.