Nacka och Värmdö

Den stora vitputsade kvarnbyggnaden byggdes 1873 som en sista satsning på kvarnverksamheten. I den installerades en modern vattenturbin som ersatte de gamla trävattenhjulen. Den nya kvarnen hade också en ångmaskin som kunde användas vid vattenbrist.

Anläggningen blev dock snabbt omodern, redan på 1890-talet konkurrerades den ut av de stora ångkvarnarna vid Stockholms inlopp. De gamla kvarnvattenhjulen av trä lever kvar i Nackas kommunvapen.

Byggnadsmiljön vid Nacka ströms utlopp i Järlasjön präglas främst av 1700- och 1800-talets kvarnverksamhet. Det faluröda hus med halvrunda fönster på gaveln är Mellankvarn som byggdes 1842. Längs byggnadens östra långsida går en murad vattenränna som användes för att leda vatten från kvarndammen. Även rännan är från 1840-talet. På 1870-talet togs hjulhuset bort och Mellankvarn byggdes om till ett stall för sex hästar. Söder om huset ligger en dammlucka.

Här låg den hammarsmedja som Gustav Vasa grundade på 1550-talet. I smedjan tillverkades bland annat byggnadssmide, lås, hackor, hästskor, kättingar, fångkedjor och rustningar av tyska och svenska smeder. Redan på 1560-talet utökades anläggningen med en krutkvarn och 1589 fanns tre krutkvarnar i dalgången. Samtidigt byggdes ett kopparslageri och två mjölkvarnar. Vid 1500-talets slut arbetade omkring 50 personer vid Nackaåns industrier.

Den timrade byggnaden med vällingklocka på gaveln byggdes som ladugård för Nacka gård 1881. 1625–1723 låg ett mässingsbruk här, grundlagt av holländarna Abraham Werden och Abraham Melis. Bruket hade svårigheter redan från början. År 1636 ingrep industri och finansmannen Louis de Geer och verksamheten kunde fortsätta.

Huvudprodukten var mässingstråd. År 1695 köptes verksamheten av Abel Reenstierna. När det Stora Nordiska kriget bröt ut 1700 började bruket tillverka knappar och spännen till den karolinska armén. Men problemen fortsatte och 1704 tog riksbanken över anläggningen.

Nacka gård omnämns i skriftliga källor från år 1505. Gården hade ett skyddat läge i dalgången vid Nackaån. På grund av tillgången på vattenkraft och goda transportmöjligheter omvandlade Gustav Vasa platsen till ett järnbruk på 1550-talet. Till bruket hörde även en sjökrog, ett kapell samt odlingsmarker och skogar. Bruket var det första större området med namnet Nacka och början på det som på 1880-talet blev Nacka kommun.

Nacka gårds nuvarande huvudbyggnad byggdes 1874 samtidigt som en ny kvarnbyggnad uppfördes vid det nedre fallet (det vitputsade huset med skorsten).Det timrade och panelklädda huset lär vara byggt på källaren till en äldre gårdsbyggnad och präglas av 1800-talets snickarglädje.

Det faluröda huset var tidigare rättarbostad under Nacka gård. Huset är en parstuga, en större stugtyp som passade en rättare som var arbetsledare på jordbruket. Byggnaden har en ålderdomlig stil med små fönster och timrade väggar.

På medeltiden tillhörde området kring Nacka ström Brännkyrka socken, vilket innebar att människorna som bodde här hade lång väg till kyrkan. Så småningom byggdes ett kapell vid Danvikens hospital. Med etableringen av mässingsbruket på 1620-talet ökade befolkningen till över 100 personer och Nacka ström behövde ett eget kapell.

Det finns uppgifter om ett kapell i Nacka på 1640-talet. Vid ”Proste-ting” 1689 förklarade bruksförvaltaren Abraham Ernst att han var villig att bygga en ny kyrka och 1695–97 uppfördes en enkel timrad korskyrka. Byggnaden revs 1902, kort efter byggandet av Nackas nuvarande kyrka vid Finntorp.

Gravplatserna fördelades på gårdar och torp i församlingen, till dessa hörde även gårdarna i södra Nacka, till exempel Fisksätra och Skogsö. På kyrkogården begravdes också flyktingar från Åland, främst barn, som kom till Sverige av rädsla för ryssarna som ockuperade Åland och Finland 1713–21.

På västra sidan av Källtorpssjön ligger gammal odlingsmark som tillhört Nacka bruk. Den stenrika terrängen kan ha gett platsen namnet Stengärdet. Gärdet omges av en 600 meter lång stenmur som skulle hålla boskapen som betade i skogen borta från odlingsmarken.

Muren är hög och enligt sägnen uppförd av ryska krigsfångar på 1700-talet. Det man vet är att det på den tiden infördes bestämmelser om att gärdsgårdar av trä skulle ersättas av stenmurar för att spara skogen. Skogen behövdes till bruksnäringen som hade stort behov av ved.

Stora gräsytor gör det perfekt för den sandkänsliga eller den som gillar att känna grässtråna kittlas mellan tårna. Källtorpssjön är varm och barnvänlig. Det finns badbrygga, toalett och café.

Här blickar man ut över Hästhagen, Erstagården och Järla sjö. Att vägen fått namnet Utsiktsvägen är ju passande.

Namnet antyder att villaområdet Hästhagen tidigare var jordbruksmark. Torpet Lerboda som hörde till Nacka bruk låg här 1673. Från mitten av 1700-talet kallades torpet Hästhagen. Hästhagens omvandling till villaområde påbörjades 1925. Bryggaren Otto Emil Neumüller som ägde Hästhagen sedan 1902, blev på grund av lågkonjunkturen efter första världskriget tvungen att sälja marken.

Hästhagen styckades upp för egnahemsbebyggelse. Många köpare byggde husen själva efter typritningar och med enkla material. Man kan se typhus från 1920-talet med brutna tak och 1930-talshus i stramare funkisstil. Neumüllers egen villa från 1906, som hade ersatt torpet, såldes 1935 till Ersta Diakonisällskap som omvandlade stället till vårdhemmet Erstagården. Den välbevarade herrgårdsliknande villan i jugendbarockstil är ritad av arkitekten Edward Bernhard. Han har också ritat bland annat flera varuhus i Stockholm, till exempel Åhléns varuhus vid Skanstull.

Områdets äldsta hus är kvarngården från 1787. Det timrade huset står delvis på en ”hwälfd källare” (valvformig), enligt en beskrivning från år 1800. Huset var en flygel till en större huvudbyggnad som brann ner 1940. På kvarngården bodde kvarnens mjölnare och arbetare. De två nedre vattenfallen i ån användes för att driva mjölkvarnar redan på 1500-talet. Mjölet transporterades över sjöarna till bagarna i Stockholm.

Qvarnaktiebolaget Tre Kronor grundades 1898 av grosshandlare August Engstöm. Till en början drevs kvarnen, precis som Saltsjökvarn, med ånga. 1911 byggdes den om för eldrift. 1922 köpte Kooperativa Förbundet hela området. Kvarnarna är nu nedlagda. Här bedrivs i dag olika verksamheter t ex IT-utbildning. Här har även Stockholmsoperan och Dramaten verkstad och repetitionslokaler.  Området ägs av KF fastigheter och är under utveckling.

Den här utsiktsplatsen är en liten avstickare uppför Finnbergsvägen från promenadrutten på Kvarnholmsvägen. Utsikten här är enastående åt alla väderstreck. City och Gamla stan, Söder och Djurgården. Här finns det bänkar med bord och grillplats.

Finnboda Varf startade sin verksamhet 1874. 1882 levererades varvets första tankfartyg Talmud till Ludvig Nobel i S:t Petersburg. Under 100-årsperioden 1874-1974 levererade varvet totalt 110 nyproduktioner, bl a örlogsfartyg, trålare och passagerarfartyg. Verksamheten upphörde i början på 90-talet. I dag finns det kontor och småföretag i området. Området ägs av HSB och är under utveckling.

Arkitekt Aron Johansson ritade den monumentala byggnaden, som uppfördes 1902-1915. Byggnaden har ett vackert läge med utsikt över Stockholms hamninlopp. Tillsammans speglar Hospitalet, saltbruket och Danvikshem den offentliga vårdens utveckling i hela landet. I dag fungerar Danvikshem som ålderdomshem.

1888 köpte Holmberg och Möller Qvarn AB ett stycke mark av Danviks Hospital. Två år senare stod den borglika röda kvarnen redo att tas i bruk. Företaget expanderade och nya kvarnar och silos kom till. Det som kanske mest fångar betraktarens intresse är den gulputsade mannagrynskvarnen i klassicistisk stil, uppförd 1930. Den röda kvarnbyggnaden har nu blivit ett modernt affärs- och konferenshotell med fokus på hälsa och välbefinnande.

Innan sjukhuset byggdes 1719-25 fanns det sjukhus här ända sedan 1550-talet då Gustav Vasa flyttade ett hem för fattiga och sjuka hit från Riddarholmen.

Nuvarande byggnaden är präglad både av barock och rokoko. Sjuksalarna hade namn efter  färger för att underlätta för personal och patienter tex Blå salen och färgerna återkom i sängar och i sängkappor.

När kanalen byggdes 1925 revs övriga sjukhusbyggnader. Verksamheten här bidrog aktivt till utvecklingen av industrierna genom att tomtmark uppläts. Nästa fas i sjukhusets historia blir ett planerat sk Long Stay hotell för längre visiter.

Kyrkan är ritad av Gustav Améen och uppfördes 1906-07. Det grågula eldfasta teglet och de svartbruna takpannorna är tillverkade på fabriken.

Brukets folkskola med skolbyggnader från 1880-talet fram till 1960-talet. På skolgården stod fram till 1953 samhällets första kyrkobyggnad, byggd 1883 och ritad av Magnus Isaeus.

Funktionalistiska enfamiljshus byggda 1938-42. Arkitekt var Olof Thunström på KF:s arkitektkontor, ansvarig arkitekt för Gustavsbergs utbyggnad 1937-62. Husen är placerade omsorgsfullt i terrängen.

Gustavsbergs första radhusområde, uppfört 1943-45. Arkitekt var Olof Thunström. Husen byggdes under kriget när det var brist på byggnadsmaterial, varför delar av fasaderna uppfördes i tegel från rivna fabrikshus.

Torpet Lugnet byggdes 1852. Det har gett namn åt det omgivande bostadsområdet. En uthusbyggnad finns på andra sidan Thun-Ollevägen. Vägen är uppkallad efter arkitekten Olof Thunström som har ritat de omgivande enfamiljs- och flerfamiljshusen från 1950-talet.

Runda huset i Gustavsberg är känt i hela landet. Det byggdes på 1950-talet som kommunhus åt Gustavsberg. Sen slog man ihop Värmdö och Gustavsberg och namnet på kommunen blev som bekant Värmdö men centralorten förlades hit men man har växt ur lokalerna och nu är det kulturhus.

Enligt en karta från 1880-talet var stallet då ett oxhus. Utmed den ena gaveln finns järnringar som kan ha använts för att binda fast hästar. Huset inrymmer sommartid café.

Samhällets första bruksgata, anlagd 1870-75. Värmdögatan är från 1870-talets slut och med något högre hus. Arkitekt var Magnus Isaeus, känd stockholmsarkitekt vid 1800-talets slut. Vid Grindstugatan bodde porslinsfabrikens mest yrkesskickliga arbetare.

Tegelhuset vid kyrkan byggdes 1889 som bolagsbod. Arkitekt var W Steinholz från Uppsala. När KF hade köpt porslinsfabriken 1937 blev huset samhällets första konsumbutik, Konsumettan.

Sicklasjön har fått sitt namn efter en av Nackas mest tongivande gårdar, nämligen Stora Sickla gård. Men det finns tyvärr inte många spår kvar av gården. Huvudbyggnaden uppfördes på 1790-talet och låg precis vid sjön där man idag finner Fredells byggvaruhus, den förstördes av en brand 1989. Kvar finns dock Sickla allé, som en gång i tiden var uppfarten till gårdens tomt. De äldsta skriftliga beläggen för gårdens existens är från medeltiden, men man tror att det kan ha funnits historia ännu längre tillbaks i tiden. När gravfält i närheten grävdes ut 1966 hittade man gravgåvor från 900-talet.

Den höga tegelbyggnaden i Sickla allé färdigställdes 1959 som huvudkontoret för Svenska Fläktfabriken. 2004 byggdes det om till flerbostadshus. Efter att Saltsjöbanan kom till på 1890-talet blev Sicklaområdet attraktivt för industribelastningar. På Sickla industriväg låg bland annat Atlas Copcos verkstadsindustri och Cascos limfabrik. Idag rymmer de byggnaderna annan verksamhet, bland annat Nacka kulturcentrum i Dieselverkstaden.

Denna gård är välbevarad och har anor från åtminstone 1600-talet. Förutsättningarna för jordbruk var dåliga på platsen men bäckfåran som ligger precis intill gården gav möjlighet till kvarnverksamhet. Det finns noteringar om en kvarn på 1500-talet. På 1700-talet anlades ett bomullstryckeri på huvudgården Stora Sickla och ett mindre verk anlades vid Lilla Sicklas bäckfåra. Här fanns både vattenkraft och goda utskeppningsmöjligheter.

I den engelska parken vid Lilla Sickla gård (Lill-Sickla), på en udde vid sjön, står ett åttkantigt lusthus. Troligen är det från sent 1700-tal eller tidigt 1800-tal då trenden med denna typ av trädgårdar kom till Sverige. I parken finns även ett gravmonument som kallas Filosofens grav och omges av en halvcirkel av dubbla lindar.

Troligtvis kommer gravnamnet från 1700-talsfilosofen Jean Jacques Rousseau som begravdes i en engelsk park norr om Paris. Men denna grav innehåller tre personer: prostinnan Catharina Charlotta Pontin (1780-1868), dottern Carolina Henrika Matilda Pontin (1810-1877) samt en yngre person som inte har identifierats. Sickla gård ägdes under slutet av 1800-talet av protokollsekreteraren L.C. Pontin. Det romantiska gravmonumentet rymmer hans mor Catharina och syster Carolina.

I de två gula husen söder om Nackanäs, precis vid Nackanäsbrons södra fäste fanns det tidigare en värdshusrörelse. Krogverksamhet startade vid platsen som kallas Nynäs under 1600-talet, och flyttades sedan till Nackanäs runt 1860. Byggnaden brann sedan ner på 1960-talet.

Vid näset mellan Sicklasjön och Järlasjön sträckte sig den urgamla farleden och vinterleden (över is) från skärgården till Stockholms vintertull. De två byggnader som finns kvar har en tydlig 1800-talskaraktär, men huvudbyggnaden som kallas Stora Nynäs kan ha delar av en äldre byggnad.

Väster om huvudbyggnaden ligger en långsträckt lusthussalong (Lilla Nynäs) som uppges ha tillkommit på 1820-talet då ägaren ville göra stället mer attraktivt för "bättre folk".

På en parkliknande udde mot Sicklasjön ligger denna före detta sommarvilla som uppfördes 1874 av häradshövding Karl Barthelson. På denna tid trafikerades sjön av ångbåtar från Stockholm vilket gjorde stränderna attraktiva för sommarvillebebyggelse.

Nysätra är ett välbevarat exempel på en villa i så kallas schweizerstil, och omges med murade terrasser och äldre lövträd. Området runt omkring var tidigare odlingsmark och torpbebyggelse som tillhörde Stora Sickla gård. På 1920- och 1930-talen började det dock byggas fler bostadshus på platsen.

Två av folkhemsepokens mer kända arkitekter Sven Backström och Leif Reinius ritade detta radhusområde 1943, beläget sydost om det gamla industriområdet nära Sicklasjön. Radhusområdet vid Gillevägen består av tre radhuslängor grupperade kring en gård som öppnar sig ner mot Sicklasjön. Byggnaderna är välbevarade och har ett avskalat formspråk typiskt för funktionalismen.

1947-1948 tillkom detta bostadsområde som var tänkt som hyreshus för Atlas Copcos anställda. Bebyggelsen består av ett antal smalhus placerade i en sluttning ner mot Sicklasjön och området präglas av en uppdelning mellan bostadsmiljö, trafikmiljö och natur/rekreation. Husen är ritade av arkitektbröderna Tore och Erik Ahlsén som även är kända för Årsta centrum. Speciellt för båda ställena är de dekorativa fasadutsmyckningarna i geometriska mönster.