Promenader söderut.

Kyrkan är ritad av Gustav Améen och uppfördes 1906-07. Det grågula eldfasta teglet och de svartbruna takpannorna är tillverkade på fabriken.

Brukets folkskola med skolbyggnader från 1880-talet fram till 1960-talet. På skolgården stod fram till 1953 samhällets första kyrkobyggnad, byggd 1883 och ritad av Magnus Isaeus.

Funktionalistiska enfamiljshus byggda 1938-42. Arkitekt var Olof Thunström på KF:s arkitektkontor, ansvarig arkitekt för Gustavsbergs utbyggnad 1937-62. Husen är placerade omsorgsfullt i terrängen.

Gustavsbergs första radhusområde, uppfört 1943-45. Arkitekt var Olof Thunström. Husen byggdes under kriget när det var brist på byggnadsmaterial, varför delar av fasaderna uppfördes i tegel från rivna fabrikshus.

Torpet Lugnet byggdes 1852. Det har gett namn åt det omgivande bostadsområdet. En uthusbyggnad finns på andra sidan Thun-Ollevägen. Vägen är uppkallad efter arkitekten Olof Thunström som har ritat de omgivande enfamiljs- och flerfamiljshusen från 1950-talet.

Runda huset i Gustavsberg är känt i hela landet. Det byggdes på 1950-talet som kommunhus åt Gustavsberg. Sen slog man ihop Värmdö och Gustavsberg och namnet på kommunen blev som bekant Värmdö men centralorten förlades hit men man har växt ur lokalerna och nu är det kulturhus.

Enligt en karta från 1880-talet var stallet då ett oxhus. Utmed den ena gaveln finns järnringar som kan ha använts för att binda fast hästar. Huset inrymmer sommartid café.

Samhällets första bruksgata, anlagd 1870-75. Värmdögatan är från 1870-talets slut och med något högre hus. Arkitekt var Magnus Isaeus, känd stockholmsarkitekt vid 1800-talets slut. Vid Grindstugatan bodde porslinsfabrikens mest yrkesskickliga arbetare.

Tegelhuset vid kyrkan byggdes 1889 som bolagsbod. Arkitekt var W Steinholz från Uppsala. När KF hade köpt porslinsfabriken 1937 blev huset samhällets första konsumbutik, Konsumettan.

Rågsveds friområde är ett natur- och friluftsområde på drygt 100 hektar. Här kan man vandra längs sjön Magelungen, söta kolonistugor, över höjder och i dalgångar. Här finns Stockholms stads största våtmark och även ett rikt fågelliv. Den underbara naturen i området har präglats starkt av tama djur som betat på platsen under flera tusen år. Detta upphörde runt 1950 och mycket växtlighet som formades av det gamla lantbruket håller på att gå förlorade.

I och kring friområdet finns det ett flertal gravar som kan vara från bronsåldern. Även andra fornnordiska fynd har hittats på platsen.

En bit söder om Lisebergs vårdcentral finner du Örby slott som byggdes runt 1674. Efter ett gäng olika ägare är det sedan 1976 Vietnams ambassad som huserar i lokalerna. Den vackra trädgården räckte en gång ända ner till där Stockholmsmässan idag ligger.

Göta landsväg var på medeltiden den enda färdvägen som fanns från Stockholm över Södertörn och mot Götaland. Under senare delen av 1600-talet var vägens storhetstid förbi då en ny väg kom att uppföras, den som idag kallas Gamla Södertäljevägen.

Det är endast på ett fåtal ställen som det finns spår av vägen kvar, bland annat vid Flottsbro, Alby och på Årstafältet. På Årstafältet är hela 730 meter av vägen bevarad i ursprungligt skick. Vid Östberga och Örby slott har den äldre vägen blivit gång- och cykelvägar. Även en del av Götalandsvägen har den gamla vägen som grund. Här finns också ett vägmärke som anses vara en väghållningssten eller ett gränsmärke. I en bergäll vid Östbergabackarnas södra slinga kan man läsa "ÖRBY No 6" inristat i en berghäll.