Museer och friluftsmuseer.

Stjärneborgs Museer och den unika pyramiden är en anläggning skapad av adelsmannen ingenjör Malte Liewen Stierngranat - "Mannen som gjorde vad som föll honom in".

Här kan ni få guidning av museets personal eller en kortare presentation i form av ett videospel.

Besök kuriosakabinettet och järnvägsmuseet samt de andra byggnaderna som Påtorpet och Kloffstensstugan.

Pyramiden skapade Malte Liewen Stierngranat med cheopspyramiden som förlaga. Här ligger han balsamerad i en inmurad sarkofag. Pyramiden förvaltas av kyrkan och har samma öppettider som museet.

Historien om Malte Liewen Stierngranat, "mannen som gjorde vad som föll honom in". Malte Liewen Stierngranat föddes på herrgården Nobynäs 1871 och meningen var att han skulle ta över efter fadern kammarjunkare Henrik Stierngranat. Men mot föräldrarnas vilja for han till Amerika för att skapa sig en framtid. "Jag ska ha tag i en rik kvinna - och bryr mig inte om näsan så sitter i nacken", sa han. Han lyckades med råge, efter att ha hittat den svenskättade senatorsdottern Marie Dahlman.

I Amerika, där allt gick att köpa, köpte han sig även sin ingenjörstitel. 1911 återvände han och Marie till fäderneslandet. De bosatte sig i Stockholm där han bland annat blev ledare för den amerikanska truppen vid Olympiska spelen 1912. Med hjälp av Maries pengar köpte han tillbaka en del av Nobynäs och började uppföra Stjärneborgs slott. Dessutom byggde han museet med dess kuriosakabinett och då det inte fanns någon järnvägsstation hemmavid anlade han även en sådan.

Efter att ha varit i Egypten på besök beslöt Malte Liewen Stierngranat att skapa en familjegrav med cheopspyramiden som förlaga. Här ligger han balsamerad i en inmurad sarkofag och den övriga familjen ligger också begravd här.

Malte Liewen Stierngranats goda vän holländskan Jacoba van Spreekens uppförde en byggnad runt 1920 och som fortfarande är unik i bygden, Hollandhus. Slottet och Hollandhus är dock inte tillgängliga för allmänheten men om dessa står att läsa i föreningens bok "Malte Liewen Stierngranat - Mannen som gjorde vad som föll honom in". Boken finns att köpa i Stjärneborg samt på Turistbyrån i Aneby.

Text: Stjärneborgs museum.

Ta chansen och upplev en utav de sista riktigt, levande fäbodarna. Med anor från 1600-talet. En bit kulturhistoria med kor som betar fritt i skogen och vars mjölk man med uråldriga mathantverkstraditioner tillverkar mejeriprodukter med, som finns till försäljning efter tillgång. 

På fäboden finns även hästar, kalvar, grisar, höns, kaniner med mera. Här kan man njuta av en kopp äkta kokkaffe av vatten från egen källa. Till kaffet erbjuder man till exempel en fäbodsmörgås med hemkärnat smör och småost med mera.

För ett besök betalas entré på plats och då ingår visning som sker två gånger dagligen.

En mycket gammal fäbod
I 1663–64 års fäbodinventering står sex gårdar från Vikarbyn som brukare på Karl-Tövåsens fäbod. Exakt hur gammal fäboden är vet man inte, men man vet att den varit i bruk varje sommar utan uppehåll sedan 1663, då den första gången nämns i skrift.

Den 10 juni, Svantedagen, var enligt tradition buffringsdag, då man flyttade djur och proviant för en lång tid. Datum och tid bestämdes gemensamt eftersom ingen fick komma åt det saftiga betet före någon annan. I en kreaturslängd från 1830 kan man läsa att det var 26 gårdar, som nyttjade Karl-Tövåsens fäbod enligt följande: Tjugo gårdar i Vikarbyn hade med sig 83 kor, 16 hästar, och 291 får och getter. Från sex gårdar i Röjeråsen, Stumsnäs, Västbjörka och Öja kom 18 kor, 5 hästar och 72 får och getter, Sammanlagt fick 101 kor, 21 hästar och 363 får och getter sitt bete på skogen.

Fäbodens namn har stavats lite olika genom århundradena som Kall-Töfåsen, Kall-Täffåsen, Kal-Töfåsen, Carl-Töfåsen och Karl-Tövåsen. Namnet Kall tros vara berget, som ligger sydväst om vallen. Berget är ett Kallberg, ett berg där man i forna tider tände en vårdkase för att varna befolkningen för krig och ofärd. På rättviksmål betyder kall något som man rest upp. Namnet Carl eller Karl är daterat senare och tros vara ett skrivfel sedan storskiftet på 1830-talet.

Många byggnader har försvunnit genom åren. Går man runt på fäboden ser man rester av både stugor, fjus (ladugårdar) och källare. En stuga som fortfarande finns kvar är ”Budstugu” Den användes förr som stuga åt ”lekunur”-vallkullorna, som var anställda att sköta djuren och tillverka produkter av mjölken. I stugan fanns två öppna eldstäder, den ena för ystningsgrytan och den andra för messmörsgrytan. Stugan tros vara från sent 1600-tal och används idag som kaffestuga.