Västmanlands- och Örebro län.

Skall man besöka en del av Kungsör är det Kungsudden, den vackert belägna f d Kungsgården vid Arbogaån med utsikt över Mälaren. På andra sidan ån ligger ett mycket populärt glasskafé, Café Brovakten. Vill man även strosa runt den lilla stadskärnan så tar det inte lång tid.

Redan för tre - fyra tusen år sedan var trakten där Kungsörs kommun nu ligger bebodd. Efter vikingatiden drog sig vattnet tillbaka och stora landmassor blev betesmark och det som tidigare varit öar bebyggdes.

Kungsör som samhälle bildades då ett stort antal gårdar slogs samman i omgångar till kronan. Drivande var Gustav Vasa och han ägde sammanlagt 38 hela gårdar, 7 torp och det kunde behövas för när kungen var på resa kunde han ha med sig uppemot 250 personer som krävde mycket mat och dryck. Rester av Kungsörs kronogård från 1500-talet finns fortfarande kvar i den byggnad på Kungsudden som idag är restaurang och museum.

Kungsör var länge populär vistelseort för andra kungligheter där som Gustav Vasas son Johan III, drottning Kristina samt Karl XI. Johan III började bygga en slottsbyggnad där det enbart blev en grund  uppförd. Däromkring brukade Kristina rida i vad som kom att kallas då hon kom att vistas här för att fly undan pesten som härjade i Stockholm.

Den som trivdes bäst i Kungör var Karl XI och han lät bekosta och påbörja Kung Karls kyrka som är en unik barockkyrka som påbörjades av med ritningar av Nicodemus Tessin d.y men slutfördes först efter hans död.

Kung Karls kyrka bär sitt namn efter Karl XI, på vars uppdrag och bekostnad den byggdes år 1690-1700. Kyrka ligger centralt i Kungsör är ritad av Nicodemus Tessin d.y. på uppdrag av Karl XI, som kanske är den av Sveriges kungar som har trivts allra bäst i Kungsör. Tessin d.y. är känd som arkitekten bakom Stockholms slott och var en av stora arkitekterna under barocken i Sverige.

Arbetet med kyrkan pågick under åren 1690 - 1700, men kungen fick aldrig se sin kyrka bli helt färdig, eftersom det vid hans död 1697 återstod mycket av inredningsarbetet. Kyrkan invigdes år 1700 och är en originell barockkyrka med Karl XI:s personliga prägel.

Till 200-årsminnet av Karl XI:s död, år 1897, sattes den stora förgyllda kopparkronan upp på kyrkans kupol. Altartavlan är gjord av Burchardt Precht och David Klöcker Ehrenstral och prediksstolen är hämtad från kapellet i slottet Tre Kronor. 

Kungsuddens kungsgård grundades av Gustav Vasa på 1500-talet. Han vistades på kungsgården med sitt hov under långa perioder och han lät bygga han ut gården med flera byggnader. Detta blev även en populär tillflyktsort för flera svenska kungar och dem var Karl XI den kung som vistades mest i Kungsör.

1822 utbröt en stor eldsvåda på Kungsudden som orsakad av en gnista från en ångbåt. Elden spred sig mellan bygganderna och alla hus utom ett brann ner till grunden. Det var en arbetarbostad från Norra Kungsladugården i vilken ingick timmer från det gamla hus som kallats "Hovfruntimrens byggnad".

På Kungsudden finns också en restaurang och ett café, Kungsuddens Restaurang och Café som drivs av hembygdsföreningen som även har en liten museidel.

Sommaröppna Café Brovakten har inte bara ett ypperligt läge med stor terrass intill Arbogaån utan serverar goda och prisvärd egentillverkad glass, våfflor och lättare luncher.

Inredningen är härlig blandning mellan kitch med starka färger och brovaktsbyggnadens traditionella stil. Man har även en butik med hantverk och inredning.

Adress Drottninggatan 1, telefon 073-050 25 38. 

Är man i centrala delarna av Örebro har man denna mysiga stadsdel mellan Stortorget och Slottet där en rad mysig krogar samsas kring ett mindre torg. Här och på Stortorget har man vad man behöver för en trevlig kväll.

Stortorget har växt i omgångar bland annat för att tjäna som brandgata efter stadsbranden 1854. Idag är torget sina 362 meter ett av Sveriges längsta torg som dessutom sluttar nedåt pga den rullstensås som löper genom staden.

Sommartid är torget populärt och fullt med uteserveringar. I slutet av januari bedrivs torghandel och marknaden Hindersmässan.

Till väster begränsas torget av Nikolaikyrkan och i norr av Rådhuset där Engelbrekt Engelbrektsson står staty.

Mitt i Örebro vid Stortorget ligger S:t Nicolai kyrka som i dagligt tal kallas Nikolaikyrkan.

Kyrkan var från medeltiden Örebro stads huvudkyrka. Kyrkan påbörjades under 1200-talets andra hälft och tros vara färdigbyggd först i mitten av 1300-talet. De äldsta delarna är de vackra portalerna i nord och syd är båda från 1200- och 1300-talet. En på 1600-talet nedtecknad muntlig tradition säger att det skulle varit köpmän från Lübeck som skulle bekostat kyrkan.

Bland de större händelserna i kyrkans historia kan nämnas begravningen av Engelbrekt 1436 och valet av Jean Baptiste Bernadotte (Karl XIV Johan) till svensk tronföljare 1810.

Ett Engelbrektskapell är uppfört i kyrkan och man tror att han begravdes här men det spekuleras även i att man fört hans stoft till annan plats för att undvika helgondyrkan. 

Byggt i mitten av 1800-talet när staden hade cirka 10 000 invånare och rymde då bland annat alla dess förvaltningar. Det påstås att Karl XIV vid ett besök sa "Å hut Örebro –bornera inte, svagdricka". Ungefär snobba er inte var mer svagdricka (än champagne). 236 400 riksdaler kostade byggnaden och det var mycket pengar.

Staden växer raskt mellan 1870 och 1900 ökade Örebros befolkning från 10 000 till 30 000. Delar flyttar ut men man har alltid haft stads- och senare kommunfullmäktiges sammanträden här.

Rådhusets byggnadsstil är nygotik och en lite mer känd byggnad Houses of Parliament är även den i samma stil. För att återställa Rådhuset lät man 1987-1988 restaurera med medverkan av antikvarier från Örebro läns museum få tillbaka ursprunglig färgsättning, fönstersnickerier och gjutjärnsdekorationer exteriört samt målade och marmorerade Rådhusets inre. 25 miljoner kronor kostade kalaset.

Det omskrivna klockspelet som premiärspelade nyåret 1999 visar, för Örebro typiska, personer eller persontyper som Vikingen, Olaus Petri, Cajsa Warg, smeden, Hjalmar Bergman och en ung kvinna av idag.  Figurerna skapades av den bulgariske konstnären Emil Mirtchev och är gjutna med råmaterialet från granatskärvor från Warszawapakten.

Örebro slott tronar ståtligt på en holme mitt i staden med Svartåns virvlande strömmar runt omkring. Ett populärt besöksmål där man erbjuds bland annat utställningar, guidade visningar, butik och restaurang.

Här fanns tidigt ett vadställe där man valde att bygga en bro. Bron liksom det faktum att hela sju, ännu bevarade, landsvägar fanns här gav goda förutsättningar för bebyggelse på platsen. På grund av det strategiska läget byggde man en befästning under senare delen av 1200-talet vilken brukar markera stadens födelse.

Från att ha varit en enkel försvarsborg med fängelse blev det under vasatiden ombyggt till ett magnifikt kungligt slott. Förvandlingen inleddes troligen av Magnus Eriksson som på 1350-talet anlade en fästning, Örebro hus, på holmen där slottet ligger idag.

På 1400-talet styrdes dåvarande Sverige av Erik av Pommern mer eller mindre som ett lydrike till Danmark. Landskapen i Sverige styrdes av svenska fogdar som var överlöpare och den mest kända "erövringen" (befrielsen från danskarna) av Örebroborgen gjorde Engelbrekt Engelbrektsson år 1434. Borgen förlänades senare till honom och under en kort tid var kung av Sverige.

Örebro blev sen en av Gustav Vasas riksborgar där det hölls möten och riksdagar och det var hans son Karl IX som lät påbörja bygget av det som skulle bli ett praktfullt renässansslott. I slutet av 1600-talet var slottet obeboeligt och tjänade som vapenförråd och fängelse. Slottets nuvarande utseende, ett Vasaslott i romantiskt historiserande stil fick det på slutat av 1800-talet.

Örebro Slott

Kansligatan 1

703 61 Örebro

När kronprins Karl August dör 1810 av slaganfall hade Sverige ingen tronföljare. Kungen Karl XIII var 61 år och barnlös. Det fanns flera kandidater men på eget bevåg tar sig den blott 29-årige Carl-Otto Mörner ned till Frankrike för att försöka övertala fältmarskalken Jean Baptiste Bernadotte att vilja bli tronföljare men även att få kejsar Napoleon att godkänna det. Kungen var först lite tveksam men när Bernadotte erbjöd av egendomsmässiga och ekonomiska förmåner blev det klart.

Ett extrainkallat riksmöte i Nikolaikyrkan i Örebro den 21 augusti 1810 väljs Jean Baptiste Bernadotte till tronföljare och tar det svenskklingande namnet Karl Johan. Först 9 år senare blir han kung Karl XIV Johan.

Alldeles intill statyn finns en installation i form av en tidslinje, kallad 15-meter historia, som visar de viktigaste historiska händelserna i Örebro, Sverige och Världen under 200 år.

I början av 1900-talet började det uppföras centralpalats i svenska städer. Det var praktfulla byggnader i centrala lägen som innehöll butiker kontor för mäklare, jurister och andra verksamheter. 1910 bildades Centralpalatset AB av en legendarisk grosshandlare, Adolf Lindgren med uppgiften att uppföra ett sådant palats.

1913 stod palatset klart och stilen blev en blandning mellan jugend och nationalromantik. En rad finesser som centralvärme, vattentoaletter och centraldammsugare visar att man ville ha det senaste. Senare tillkom biografen Roxy (fd Röda Kvarn) som fortfarande är i bruk och idag finns en konsthall inrymd i den gamla banklokalen.

Rakt över gatan ligger en park som kallades Centralparken. Den var tänkt att bli betydligt större och är idag uppkallad efter en av riksdagens talmän och heter Henry Allards park. 

Mellan Örebros centrala delar och Wadköping ligger Stadsparken och Stadsträdgården. Det är en av Örebroarnas populäraste mötesplatser där man solar, joggar, har picknick eller ser uppträdanden på scenen. I Stadsträdgården kan man slå sig ned i Stadsträdgårdens restaurang och kafé som är inrymt i ett gammalt växthus samt massa uteplatser förstås.

Stadsparken utsågs 2004 till Sveriges vackraste park.

Här finns museer, utställningar, café och restaurang, träsvarvare, handelsbod, bageri och många andra spännande butiker och hantverkstäder. Hus från fyra sekel.

På 1940-talet började man fundera på hur man skulle bevara den gamla bebyggelsen i staden till eftervärlden. När man på 50-talet skulle förnya stadsdelen Söder så beslöt man att bygga upp ett friluftsmuseum som skulle stå färdigt till stadens 700 års jubileum 

Platsen man valde var där två ursprungliga husen tillika Wadköpings två äldsta byggnader Kungsstugan och Cajsa Wargs hus redan stod. 

Huset byggdes i slutet på 1600-talet och var en gäststuga som hörde till en större gårdsanläggning, ägd av landskamreren Anders Warg. Hans dotter Christina, 'Cajsa' gav vid 52 års ålder ut kokboken; 'Hjelpreda i Hushållningen för unga Fruentimber'. Boken gavs ut i 14 upplagor i Sverige och utomlands och blev en succé. Hon blev därmed känd som "den moderna svenska kokkonstens moder" och därför innehåller huset i idag utställningar kring Cajsa Warg och 1700-talets kokkonst.

Stadsdelen har fått sitt namn efter Hjalmar Bergmans namn på sin barndoms uppväxtmiljö. Namnet förekommer bland annat i romanen "Markurells i Wadköping". 

Det finns flera kaféer och restauranger men myigast är Jeremiasbageriet.

Nuförtiden kan man tycka att vattentornet Svampen ser ut som vattentorn ska. Men faktum är att Svampen, invigt 1958, är unik och varit stilbildande för många vattentorn över hela världen.

Fri entré till tornet där man bjuds på en enastående utsikt över Örebro stad, Närkeslätten och Kilsbergen i horisonten. Restaurangen serverar en enklare men mycket prisvärd lunchbuffé.

När man kliver ur hissen så möts man av en av de 32 hydrauliska pumpar som man använde för att lyfta svampen på plats vilket vittnar om vilket byggnadsteknisk prestation bygget var.

Öppet som regel 10-18 alla dagar. Se hemsida.