Bruksorter och industriminnen.

Dylta Bruk var länge landets enda svavelbruk. Från slutet av 1500-talet pågick driften ända fram till 1869 av svavel medan biprodukten rödfärg tillverkades ända fram till 1941.

Herrgården som är brukets huvudbyggnad påbörjades i slutet av 1700-talet. Byggnaden är privatbostad.

Vid gruvhålen finns gamla bruksbyggnader men den märkligaste byggnaden är klocktornet som är det enda som återstår av den gamla kyrkan.

Guidade turer ordnas av bruksmuseet.

Pershyttan är bergsmansbyn som blev ett kulturreservat. Området som ligger ca 5 km söder om Nora är ett unikt minnesmärke som bjuder på spännande historia från Bergslagens storhetstid. 

Hyttan, där järnet framställdes, är en av Sveriges mest bevarade träkolshyttor och hela området med gruvor, vattenhjul, stånggång och kolhus är värt att upptäcka. Pershyttan går utmärkt att utforska på egen hand året om. 

Besökscentret är alltid öppet och berättar på ett pedagogiskt sätt om malmbrytningens historia och det finns vandringsstigar med informationsskyltar som hjälper dig upptäcka hela kulturreservatet. 

Missa inte heller att besöka Galleri Viktoria, Lilla Vita Huset och Desajntik, butiker för dig som gillar vintage, gammalt och nytt.

Text Visit Nora

Nordmarks gruvmuseum visar bergsbrukets 700 års utveckling på 700 m2.

Museet omfattar tolv byggnader på ett 10 000 m2 stort område i närheten av Nordmarks kyrka. I Nordmark har gruvor och hyttor funnits från tidig medeltid fram till 1980 då den sista järnmalmsgruvan lades ned. 

Från Filipstads bergslag, där gruvorna i Persberg och Nordmark var de största järnmalmsproducenterna, kom 10% av världsproduktionen av järn 100 år runt 1650. 

Museet visar kartor, fotografier, redskap och modeller m.m från arbetarbostäderna, bergsmansgårdarna, gruvorna och hyttorna i trakten. 

En modell som står ut är en tio kvadratmeter stor miniatyr i skala 1:87 över hur industrianläggningarna vid gruvorna såg ut 1920 med Nordmark-Klarälvens Järnvägars (NKIJ) tillhörande bangårdar.

Nordmark jämte Långban i Filipstad är en av världens mineralrikaste områden.

Säsongsöppet; för övriga tider bokas tid.

Under mitten av 1800-talet utvecklades en omfattande industri vid Ljusnans utlopp.

Familjen Kempe som var ägare, lade här grunden till den förmögenhet med vars hjälp dottern Wilhelmina (gifte von Halwyll) och inredde och bekostade Halwyllska palatset.

Bruksmuséet skildrar arbetarnas liv i sekelskiftets Ljusne, ett liv helt i skuggan av sågverk och järnbruk.

Museet har samlingar av dåtida föremål samt autentiska miljöer som skola, lanthandel och arbetskök.

Adress: Alavägen 5, Ljusne