Bärnsten är förstenad koda främst från barrträd och äldre än 20 miljonerår. Inte sällan är insekter inkapslade. Längs Östersjöns södra stränder finns mycket bärnsten och här finns en fin samling.
En biltur längs sundet som med fördel kan tas med cykel. Med start inom blickfånget för Turning Torso går resan ned till nästa landmärke, Öresundsbron. Flera härliga stopp på vägen.
1.
Västra Hamnen
2.
Ribersborgsstranden
3.
Gamla Limhamn
4.
Sibbarpstranden
5.
Öresundsbrons utsiktsplats
6.
Klagshamn
Västra hamnen är en konstruerad stadsdel bestående av utfyllnader i vattnet norr om den ursprungliga strandlinjen. Detta har man gjort sedan 1770-talet då Inre hamnen utvidgades åt norr och väster.
Kockums varv låg här på 1870-talet. Stadens tidigare landmärke Kockumskranen stod här men såldes till Sydkorea och blev ersatt som landmärke av Turning Torso.
Här har det legat en Saab-fabrik under några få år på mitten av 1980-talet men senare flyttade Malmömässan hit. Det var där som den kanske mest omtalade bomässan, Bo01 höll till. Den blev startskottet för hela stadsdelens omdaning. Många arkitekter var inblandade vilket gav en mångfald och en småbåtshamn byggdes också.
På Universitetsholmen ligger bland annat Malmö högskola och Lärarhögskolans nya hus. Det som mest drar folk är strandpromenaden och utsiktsplattformen där man även byggt Scaniabadet.
Ett stort och härligt bad med friluftsområde där du både ser Öresundsbron och Turning Torso. Bäst sommartid men malmöborna lockas hit hela året för promenader och umgänge.
Trots att det är en två kilometer lång sandstrand med skyddande dyner och en ännu större gräsmatta så kan det bli fullt här på detta omåttligt populära bad. Det är långgrunt här men flera bryggor gör det lätt att också komma ut på djupare vatten. Duschar, toaletter, kiosker och restauranger.
Det finns ett kallbadhus och det var tack vare ett sådant det började badas här 1899 då ett nytt kallbadhus invigdes och fick namn efter stadsdelen Ribersborg. En storm förstörde dock hela anläggningen 1902 och det fick byggas upp på nytt. Sedan 2009 är det helt nyrenoverat med vedbastu, spa, massage, café och restaurang.
Sibbarps strand ligger söder om Ribersborgsstranden och inte särskilt långt från Öresundsbrons fäste.
Sibbarpsstranden är en varierad och stor strand, med camping, kallbadhus, badbryggor och stora ytor för picknick, både i solen och i skuggan. Vill du bada finns möjlighet att gå i från vatten och hoppa från bryggor. Till höger om Sibbarps kallbadhus, närmast Malmö, finns en mindre strandstrand med skyddade stenar i vattnet. Den här stranden är grund och är lämplig för de mindre barnen. Till vänster om kallbadhuset, närmast Öresundsbron, finns flera badbryggor och stora gräsmattor att ha picknick på.
Campingplatsen ligger lite närmre Öresundsbro fästet. Här finns både servering och en minigolfbana. I närheten av campingplatsen finns även en större vik "barnviken". " Barnviken har dessvärre haft dålig vattenkvalitet i flera år, så vi avråder från bad där.
Självklart finns det också toaletter på Sibbarp.
Grillplatser för många
På Sibbarp finns det grillplattor och tio stycken grillytor med sand, avsedda för engångsgrillar. Dessa "sandöar" är hela 2,40 m i diameter. Här kan man sitta många och grilla.
Sibbarps historia
Stadsträdgårdsmästare Åke Steen genomförde Sibbarps badpark enligt Erik Welins och Erik Bülow-Hübes planer från 1946. Detta var ursprungligen en jättelik avstjälpningsplats med stenar från cementindustrin och den förvandlades efterhand till ett populärt rekreationsområde.
Buss, cykel och andra transporter
Det går bra att åka buss och cykla till Sibbarp. Tar du bilen så finns det två parkeringsplatser i anslutning till badplatsen. En av parkeringsplatserna når du via Strandgatan och den andra ligger beläggen vid "barnviken", som finns vid campingplatsen.
I slutet av 1800-talet strandade två gotländska fiskare i sundet och blev undsatta på strandängarna söder om Malmö. Hur sann skrönan är vet ingen riktigt, men enligt den ska fiskarna ha berättat för storbonden Lars Hermodsson om omgivningens rikedomar. Precis som hemma hos dem räckte det ju med att sparka på marken för att se hur rik på kalk den var.
Hermodsson började med att gräva ut det första kalkbrottet vilket blev inledningen till en storslagen industriepok. 1903 invigdes vad som då var Sveriges modernaste cementfabrik och för att kunna frakta ut produkterna byggdes en långsmal halvö ut i sundet där man anlade en djuphamn. Halvön skapades med utgrävt restmaterial från kalkbrotten, s.k. skrotsten. Lera till cementproduktionen utvanns först utanför Lund, sedan grävdes denna ut direkt utanför cementfabriken.
En ny ort, Klagshamn (en sammanslagning av Västra Klagstorps hamn) växte upp med arbetar- och direktörsbostäder, krog och serviceinrättningar. En fiskehamn anlades söder om den gamla djuphamnen. Men storhetstiden tog slut 1938 då all industriproduktion lades ner. Fabriker och andra byggnader revs eller började förfalla. Frånsett en tillfällig soptipp på 1960-talet och anläggandet av ett reningsverk är de följande decennierna kända som den "sovande perioden" i ortens historia.
I början av 1990-talet byggdes det första, större bostadsområdet i södra delen. Detta följdes i början av 2000-talet av flera andra och idag är Klagshamn en av de mest attraktiva bostadsorterna i Malmö kommun med en kraftigt ökande folkmängd. Av de gamla industribyggnaderna har den gamla kalkugnen renoverats till originalskick och förvaltas idag av Malmö museer medan cementfabriken fått förfalla.
Växter och djur har efter hand invaderat den långsmala utfyllnadsmassan som vi idag kallar Klagshamnsudden. I det stora kalkbrottet häckar skägg- och gråhakedopping samt brun kärrhök. Det första (idag kallat lilla) kalkbrottet är en fristad för flera arter av groddjur. Skyddade arter som blå svärdslilja, orkidéer och flera arter dagfjärilar har funnit sig väl tillrätta i de kalkrika markerna och området är en viktig lokal för rastande fåglar.
Udden är mycket populär bland friluftsälskare, här finns en ryttarförening med stor ungdomsverksamhet, surfklubb och aktiv hamnförening för att tillgodose dessa intressen. Den välbesökta badstranden längst ut på nordsidan får påfyllning varje år med några ton finkornig havssand för att behålla sin kvalitet.
Fjälkinge backe höjer sig 100 m över den omgivande slätten. På toppen finns även ett utsiktstorn som dock kräver lite planering för att få till ett besök.
Fjälkinge backe
Urbergshöjd av gnejsgranit som höjer sig ca 100 meter över havet Naturreservatet Fjälkinge backe på totalt 186 hektar bildades 1968 Backen intar ett dominerande läge i landskapet med vidunderlig utsikt över slätten.
Tornet
Ca 1900 uppfördes det första tornet på backen Fjälkinge Byalags Samfällighetsförening renoverade tornet och området runt år 2016, i samråd med tillsammans med Länsstyrelsens reservatsförvaltare, Kristianstad kommun och EU landsbygdsutvecklin
Rörums backar är kanske mest känt för det ensamma trädet. Det trädet beskådar man från Franskans Creperie vid Rörums kyrka som vi satt upp som plats.
Ett mycket populärt bad mitt i Helsingborg som egentligen heter Örestrandsbadet. Och förutom några sommaröppna ställen vid stranden har man nära till kiosker, restauranger och butiker. Här flaneras det året om.
En vikingatida fornlämning som troligtvis kan ha haft så många som 250 stenar. Vackert beläget med utsikt över Ivösjön.
Utanför Näsum norr om Ivösjön ligger Gudahagen, ett område som troligen bestått av 250 resta stenar och rösen. Gudahagens ursprung och funktion har inte kunnat fastställas, men man har påträffat gravar från både järnålder och kristen tid. I folktradition utpekas Gudahagen som offerplats eller hednatempel.
Gudahagen Tempelplatsen, Gullstringsbacken Gamle kyrkogård med backar, är de namn som nämnes i äldre beskrivningar och kartor över den höjdrygg som är belägen 800 meter SV om Näsums Kyrka. Allmänt bekant är platsen idag under namnet Gudahagen.
I april 1938 kom en arkeologiedoktor Folke Hansén till platsen, och gjorde en mera omfattande undersökning ( dock ej grävning ) dateringen som här gjordes bestämdes till järnålder. Man fann då första gången spår efter gravar och offerstenar inom området, och därefter föddes namnet ” Gudahagen ”, därför att tydliga jämförelser kunde göras med ”gudahagar” som finnes på Island. 1920 fanns en man vid namn Nils Tollerup verksam, samt en tid bosatt i Näsum. Han lät på egen bekostnad år 1943 resa en minnestavla med följande inskription.
"Vandrare stanna. se dig om, här stod forntida helgedom Heden tid en helig ort, som minner om vad då var stort. Den hårda sten ej tidens tand förmått förstöra"
"Människohand ej lämnat mycket orört kvar,av det som forntid uppbyggt har. Här kämpats mången själslig strid med bön för ära, kamp och frid Med vördnad dessa stenar spar, de vittnar om hur fordom var."
Den första större provgrävningen som syftade till att försöka klarlägga vilken typ av fornlämning det rörde sig om, samt att datera densamma, ägde rum sommaren 1967. Svaret på den frågan, om någon kristen anknytning till platsen funnits, ingick också i arkeologernas program. Initiativtagare var den numera bortgångne professor Holger Arbman, Lund. Grävningsresultatet finnes redovisat i en artikel i Skånes Hembygdsförbunds årsbok 1968 av Claes Wahlö som var med som arkeolog assisterande professor Arbman. Parkering finns.
Text Bromölla kommun.
Hjularöds slott har anor från 1300-talet men nuvarande byggnaden är från 1800-talet. Här kan man fritt gå runt i parken. Känt från julkalendern Mysteriet på Greveholm.
En gånggrift från stenåldern som man kan kliva in i om man hukar sig. Medtag gärna en ficklampa. Utsikten från höjden är bedårande.
Gånggriften är en av Skånes bäst bevarade. Via en låg gång, som kanske inte verkar särskilt inbjudande, kommer man in i en sex meter lång gravkammare uppbyggd av stora stenblock.
De äldsta gravtyperna uppfördes normalt under yngre stenåldern som inföll mellan 4200-1800 f kr och just gånggrifter under periodens mellersta skede. De som uppförde dessa var en jordbrukande och boskapskötande befolkning.
Man bör ta med sig en ficklampa eller liknande för att se inuti. Från gånggriftens höga läge är utsikten enastående och att den syns på håll har gjort att den använts som landmärke för sjöfarare.
Ivön nås med vägfärja från Barum. Ön hade tidigare en borg av vilken ruinerna finns kvar att beskåda. Kyrkan med sin legendomspunna Ursuas källa och vandra kring natursköna Ivö klack gör utflykten komplett.
Biskopskällaren ligger vid Hovgården 2 km sydost om Ivö kyrka. Av den praktfulla borgen Ivöhus återstår nu endast ruinen av bottenvåningen.
Borgen uppfördes av den danska ärkebiskopen Andreas Sunesen, som svårt sjuk tillbringade sina sista år på Ivö på 1200-talet.
På norra delen av Ivön i Ivösjön finns ett mycket intressant naturområde. Den höga urbergsklacken har en gammal bokskog på östsluttningen med mycket rik flora och fauna. På nordvästra sluttningen finns ett kritbrott där man kan studera fossiler.
Ivö klack, som blev naturreservat 2016, ligger på den norra delen av Ivön. Här finner du skogsområden med framförallt bok men även ek tillsammans med ovanliga arter av snäckor, mossor och svampar. Förutom en rik biologisk mångfald hittar du utsiktsplatser och ett brott där kalk och kaolinlera bröts mellan 1880-talet till 1960-talet.
I detta brott kan du själv hitta fossil från t.ex. musslor, snäckor, ostron och rörformade bläckfiskskal (belemniter). Själva reservatet sträcker sig ut i Ivösjön som är Skånes största sjö. Hela området runt Ivösjön är mycket vackert och kuperat. Vilket du säkert kommer att märka när du står på den högsta punkten på Ivö klack som är hela 146 meter över havet.
För att ta sig till Ivön finns det en färja som går från Barum tre gånger i timmen. Överfarten tar ca sju minuter och kostar ingenting. Det finns två parkeringsplatser till Ivö klack. Via den norra når man enklast själva brottet. Via den södra parkeringen kommer du till skogsområden.
Ett museum speglar brukets historia från starten 1887 till dagens företag. Ifö, efter ön Ivön, tillverkar badrumsprodukter av hög kvalitet.
Bruksmuseet invigdes i september 1996 och speglar brukets historia från starten 1887 fram till dagens företag. En del av museet fungerar också som utställningslokal för tillfälliga konstutställningar.
På museet visas de arbetsmetoder som använts sedan första början i sin naturliga miljö samt ett urval av de produkter som har tillverkats under olika epoker.
I anslutning till museet finns även en keramisk verkstad där konstnärer arbetar i samarbete med museet för att levandegöra delar av den historiska produktionsprocessen.
Utskrift
