Stockholms län

Gården, som också kallas den Sunnerdahlska, ligger insprängd i Smedslättens radhusbebyggelse. En gång var den här 1700-talsgården omgärdad av ett högt järnstaket och förutom huvudbyggnaden fanns en handelsträdgård med tillhörande trädgårdsmästarbostad. Huset renoverades i samband med att de då mycket omtvistade radhusen byggdes i början på 60-talet.

Det är svårt att tänka sig ett trevligare ställe att grilla på. Den fina utsikten mot Mälaren gör de flesta krogar avundsjuka men här slipper du ge dricks.

Stockholms allra första ordnade friluftsbad. Redan 1925 såg man till att stadsborna fick en skön sandstrand att bre ut filtarna på. Vattenkvalitén försämrades tyvärr stadigt och mellan 1950-80 fick badgästerna istället dyka ned i en bassäng fylld med kranvatten. Idag är Mälaren badbar nästan överallt.

Holger Blom, stadsträdgårdsmästare i Stockholm från 30- till 70-talet ligger bakom den vackra grönskan. Genomkorsas av en härlig, lättpromenerad gångväg med fantastiska vyer över Mälaren.

Längst upp i den långa backen ligger kungabarnens skola – Ålstenskolan. Inte mycket finns kvar av det ursprungliga affärslivet, men fiskaffären ligger där den alltid har legat. Funkishusen, 94 radhus i 12 längor byggdes 1932-33. I ett av de här ”Folkhemmen” bodde statsminister Per-Albin Hansson och det var först sen han flyttat hit som de blev populära. Numera räknas de bland landets dyraste radhus. Gatan är kantad av en päronträdsallé och längst ned ligger Ålstensängen med en vidunderlig utsikt över Mälarhöjden.

Här håller Danderyds båtklubb till men det är ett väl tilltaget promenaddäck för allmänheten. En rogivande plats att vara på.

Den nu igenbommade grottan är hela elva tusen år gammal vilket man kunnat mäta i lerlagret i den över femtio meter långa och åtta meter djupa grottan. Alldelels intill finns en utsiktsplats med bänkar och fin utsikt över Edsviken.

Sätra ängar är ett naturskönt park- och ängsområde vid Edsviken. De norra delarna som ligger nära Sätraängs kyrka visar rester av en trädgård från 1700-talet. Prästgården har varit omnämnd redan på 1400-talet.

Utsiktstornet som finns på denna plats kom till 1996 och efterliknar den gamla väderkvarnen som stod på samma ställe mellan 1850-1950. Kvarnen var i drift ända till 1910 och var av holländsk typ. Från tornet finns en enorm utsikt över Boo gård, Stäkets inlopp och Baggensfjärden ändå bort till Gustavsbergs inlopp med Farstasundsbron och Gustavsbergs vattentorn.

Den gamla gården brändes ner av ryssarna år 1719 under de så kallade rysshärjningarna. Efter detta uppfördes huvudbyggnaden på denna gård av Nicodemus Tessin d.y. på 1720-talet  av timmer. Gården blev byggnadsminne 1977. Runt omkring finns tre välbevarade personalbostäder uppförda på 1700- och 1800-talet. Eftersom att Boo låg långt från sockenkyrkan på Värmdölandet fick de ett eget kapell på 1600-talet och platsen blev ett sockencentrum. Dock brändes kapellet ned i samband med rysshärjningarna år 1719. Det nuvarande kapellet byggdes 1724. 

Vid början av tillfartsvägen till kapellet ligger en stor gråstenskällare som kan vara en rest av en äldre huvudbyggnad. På gården fann man även Nackas enda runstensfragment som tyder på tidiga maktanspråk. Boo gård ägs och bebos idag av familjen Ribbing och består av ett större park- och trädgårdsområde.

Baggensfjärden var förr känt för gott strömmingsfiske och vid Boo gårds hamnbassäng (som idag är ett allmänt bad) ligger en gammal sjöbod som minner om det fiskartorp som funnits på platsen sedan åtminstone det första delen av 1700-talet. Själva torpstugan ligger i backen bakom boden.

Vid ångbåtsbryggan ligger två så kallade tullstugor, som dock aldrig har använts för just tullbevakning. Den östra användes som likbod då man skulle ta sig till Boo gamla kyrkogård på Skogsö. Den är uppförd på 1700-talet eller tidigt 1800-tal. Under 1600- och 1700-talet låg det en välbesökt sjökrog på udden vid Boobadet.

Då Vaxholm fick en tullstation 1563 blev Stäket en smuggelled. Detta åtgärdades genom att sätta en tullbom där Baggensstäket smalnar av, strax väster om Boo gård. Detta skedde på 1600-talets slut och sundet kallades då för Lillströmmen. Namnet Knapens hål kom till efter tulltjänstemannen Olof Knaap som tjänstgjorde på platsen från 1680-talet till sin död 1710. Han blev smittad av pesten från en estländsk skeppare vilket dödade hela Knaaps familj och således blev startskottet för hela Stockholms pestepidemi.

Gustavsbergsbolagets ångbåtstrafik gjorde Baggensstäket till ett attraktivt sommarställe. 1885 byggdes Lilla Lännesta, ursprungligen som en sommarvilla och en av områdets mest praktfulla. Detta område tillhörde tidigare Lännersta gård, därav villans namn.

Här låg tidigare en bomspärr som Nicodemus Tessin d.y. (ägaren av Boo gård) hade inrättat för att ta in en kanalavgift. Detta efter att ha muddrat upp farleden år 1704. På mitten av 1800-talet fick Gustavsbergsbolaget ansvar för underhållet och de byggde senare en tullvaktsstuga. 1878 flyttade man både spärren och stugan till Knapens hål.

1910 byggdes Schnellska villan, ett sommarhus som senare blev utbyggt och verksamt som Gammeluddens vårdhem. På 1600-talet låg en krogstuga på Gammeludden, kallad Backsta eller Baggsta krog, och i början av 1700-talet flyttades verksamheten till östra delen av Stäkessund, på udden invid skansen. Den äldre krogplatsen fick då namnet ”Gamla udden”. När krogverksamheten upphörde på 1870-talet byggdes familjen Sandahls sommarvilla. På Skogsösidan finns Erstavikskrogen kvar, en låg röd stuga från 1700-talet, beläget bredvid ett grönt hus från sent 1800-tal som var skepparfamiljen Nyströms bostadshus.

Utgörs av byggnader från 20-talets klassicismen som idag är avsedda för hotell och konferens. En del av huvudbyggnaden var tidigare Svea ingenjörregementes (Ing 1:s) lokaler. Och från allra första början låg ett torp med namn Snåltäppan här.

Solna kommun ägde området 1985 och valde att sälja en del av marken till SAS och kontoret uppfördes åren 1985-87. Flygbolagets huvudkontor fick då skräddarsydda lokaler som man verkade i tills man 2010 flyttade till Arlanda flygplats. Hösten 2013 beslutade man sig för att flytta tillbaka.

Den norska arkitektgruppen Niels Torp NS har ritat byggnaden. Huvudidén var fem sinsemellan olika huskroppar som sammanbands av en gemensam sk "kreativ gata". Arkitekterna hade velat att det skulle uppfattas som en mindre stad som tillsammans med SAS-medarbetarna bildade ett litet samhälle.

Här har många bott under årens lopp. Grosshandlaren Erik Giers var den förste hyresgästen och han namngav huset efter sin hustru Anna i slutet på 1700-talet. Per Henrik Ling, ”Den svenske gymnastikens fader”, köpte gården 1822. I den röda träbyggnaden på gården lät Ling naturligtvis bygga en gymnastiksal.

Ta en fikapaus på bryggan och smaska på något nybakt och ekologisk från kaféet i mysiga trädgården. Knappsoppan med linser, curry och mango chutney är värt resan hit. 2004 brann kafébyggnaden ner, men numer är den under uppbyggnad. Skön äkta allmoge-hippie karaktär.

Öppettider:
Året om torsdag, lördag och söndag.
Sommartid dagligen sommartid 11-17.
På sommaren har man även konserter vissa dar. Se hemsidan.

För dem är det viktigt att följa årstidernas växlingar. De serverar deras egna soppor allt efter årstid och tillgång på goda ekologiska råvaror. Under sommaren serverar de olika sallader.

Pipers väg 22, Solna
Tel: 08-655 11 99

Karl XV lät ca 1865 uppföra tre villor åt sina vänner intill Brunnsviken; Övre Karlsro samt Nedre Karlsro, som består av två villor placerade i flygelläge till Övre Karlsro. Villorna är uppförda i karaktäristisk schweizerstil och hyrdes ut som sommarbostäder.

I möbelarkitekts bostad på Pipers väg 18 hittar du naturligtvis en hel del inredning som han designat själv.

Den pastorala oasen med sina väldiga ekar är resterna av en lustpark som aldrig blev klar då beställaren, parisambassadören Gustav Philip Creutz, avled 1785. Piper är förstås namnet på mannen som fick i uppdrag att grunda parken. När Creutz dog växte parken igen. Vid firandet av Pipers 200-årsminne 1978 började man restaurera den.